söndag 14 december 2014

Jo, faktiskt

... faktiskt är köket klart! På dagen.
Njaa, visst är det lite småsaker kvar, men det är mer klart än jag förväntade mig. SKÖÖNT!
Och vi har flyttat in i köket! Jag står och snurrar runt lite ibland när jag inte hittar var jag har kastrullerna etc.
Och jag snurrar runt när jag går åt fel håll i huset för att komma till köket.

Men jag har ägnat mig åt lite handarbete också under november.Inte bara grejat med ombyggnad. Jag förresten- det är mest maken min som byggt och grejat- ska jag i ärlighetens namn säja. Men jag har målat och donat jag också, så det så.

 Men lite avkoppling i ombyggnad har jag fått. Jag har nämligen gått en kortkurs (två kvällar) i luffarslöjd. Jag var lite rädd att mina fingrar inte skulle klara det, men det gick bra, fast vi använde ju inte den styvaste tråden förstås.

Det var roligt, och vi kunde göra nåt mer än en provsticka... ;)
 Den lilla korgen på fot, med clementinerna i var det första jag gjorde. Den lilla korgen bredvid har jag köpt.



Detta fatet gjorde jag färdigt hemma efter kursens slut. För att inte tråden ska rosta, har jag spraylackat grejerna.


I ena hörnet av köket har vi ställt ett hörnskåp. Jag har väntat i över 1 år på ett sådant skåp, och jag visste precis vad jag skulle sätta innanför glasrutan. ( Under klockan ska jag hänga ett gammalt durkslag, rostigt och dant. Det är min farmors gamla gamla durkslag.)


 I mittenhyllan: min mans gamla leksaksbilar från 50-talet. Visst är de fina. Sen är jag förtjust i gamla saker. Det ger sån stämning och atmosfär.
Något vävt måste det vara med i varje inlägg. Detta fina tyg har inte jag vävt- men det finns på önskelistan. Hålkrus. Det är vävt i vävstugan i Glimåkra. Underbart.

I nästa inlägg hoppas jag att jag kan visa gungstolen. Före och efter. Jag väntar så, på att få höra att den är färdig, så jag kan hämta den.

Det är den 3:de söndagen i Advent idag. Och jag tycker det är lite oförskämt vad tiden sprungit iväg. Jag vill vrida tiden tillbaka minst en vecka om jag ska ha nån chans att göra hälften av vad jag tänkt innan jul.
Men det blir väl jul ändå... och det är viktigare att man inte är helt utsliten och utschasad än att ha hunnit baka en sorts kakor till. Som någon klok människa sa när hon bakade lussekatter; det är dom här fåglarna får framåt vårkanten.

Ni tappra, evt läsare av min blogg.
Jag önskar er en fin tid nu innan jul- inte bara massa stress utan lite stämning också.
Sätt på lite fin julmusik och släpp alla ( eller en del) "måsten".

Men jag önskar er inte God Jul än.
Det återkommer jag med.

Monika.

torsdag 6 november 2014

Inte konstigt alls...

Det är inte konstigt alls, att jag inte hinner skriva i min blogg.
Jag har för mycket omkring mig.
Och denna höst har jag varit resande som aldrig förr.
Vävmässa i Umeå :) Jätterolig.
Dragsnörenas årsmöte i Visby, också jätteroligt, men gav mig merjobb....varför tar jag på mig så mycket??
Ordförandekonferens i Stockholm. Roligt och intressant.
På lite ledig tid gick jag in på Skansens butik. Det var ögonfröjd kan jag säja. Så fina hantverk både i trä, smide och textilt, ja ändå mer så klart.


Ordförandekonferensen hade vi i Handarbetets vänners lokal. Roligt att få komma dit. De hade en utställning också. Ni ser så vackra handarbeten!


Efter det har jag varit i Glimåkra. I vävstugan där ser man alltid fina saker som ger inspiration.
 Den här väven med hålkrus vann mitt hjärta.
 Så får jag inte glömma, att när jag var i Stockholm kom vi förbi Buskowskis, och jag tror ingen av oss hade varit där, så vi gick in..( vi var förvånade att de alls släppte in oss;)

Vad ser man på golvet- Märta Måås Fjätterström-mattor. Underbart vackra.

Jag var lite förvånad att man faktiskt fick gå på dem. Men det gjorde jag inte.
Avslutar med denna supersnygga fåtölj med fotpall. Den hade gott kunnat få följa med mig hem, ihop med mattorna. Jag hade sett till att de fått plats.

I övrigt bygger vi kök i vårt hus. Tanken är att det ska va klart och inflyttat till jul. Jag håller tummarna för det.

Ikväll ska jag ner till vävlokalen. Då ska jag komma ihåg att fota filten jag väver på.
Ha det gott, folk.
Hälsar monika


onsdag 1 oktober 2014

Så har man varit i Umeå...

och det var många år sedan jag var där innan, så det var på tiden.
Det var en fantastisk vävmässa.
 Jag var snudd på euforisk den första dagen.

Hela Nolia full med vävgarner, vävda alster och vävfabrikanter mm. Och fullt med folk!!!

Och nästa genast träffar man på "vävspolar". Jätteroligt.
Jag är med i  facebookgruppen   "vävspolen" och någon kom upp med idén att vi skulle ha en vävspole på oss så vi såg vilka vi var. Jag hade en trasslig röd linspole - det var så roligt att folk hejjade på mig och man kom till att prata och känna igen.Sånt gillar jag.



 En vacker samisk kvinna, hon var där rent fysiskt, men detta är en tavla med henne, visade hur hon vävde sina vackra band. Inne i hallen fanns också en kåta med renfällar i och sittbänkarna runt små eldar var klädda med renskinn. Mycket exotiskt för en småländska som jag. Jag tycker det är väldigt viktigt att den samiska världen och levnadssättet får finnas kvar.(Jag gillar t.o.m att titta på Nyheter på Samiska på TV,n fast jag inte begriper ett ord.)

På torsdagskvällen var vi i Gamlia och såg olika textilhantverk i bodarna och var också inne i en samestuga...? (säkert fel uttryck) där två samekvinnor visade hantverk och jojkade.  Där köpte jag ett par hängonöron, som min yngsta dotter sa när hon var liten.


 Innan man kom in i stora Noliahallen hade vävare från de olika norrbottenslänen ställt ut typiska vävar.
För tillfället är jag lite insnöad på daldräll...de hade många jättefina. Men även mycket fina fällar.
Åsa Viksten Strömbom visade sina fina bottetäckesvävnader och har nyligen utkommit med en bok i ämnet.Jag hörde hennes föreläsning om det på rikårsmötet i Örebro och det är en fascinerande bindning och ämne. Tilläggas bör att Åsa fick Vävrådets Ulla Cyruz Zetterströmstipendiet  i år. Grattis grattis. Väl värd.






( Här försöker                        jag ta bort mellanrummet men lyckas inte.)


Ett särskilt intryck på mig, gjorde dessa ungdomar som gjorde så fina damastverk.

Det är paret Maria och Patrik som har sidan www.vavverket.com som jobbar tillsammans och gör så vackra och meningsfulla budskap i sitt vävande. Patrik ritar och Maria väver. Jag tror de kommer att synas mer i framtiden.
Kan denna vävnad komma mer lämpligt i tiden?!

På lördagskvällen fick vi en egen visning hemma hos Marina Henningesson. Snälla duktiga imponerande Marina visade och berättade om sina band hon väver. Hur klurigt hon tänker ut och hur fantastiskt fina de blir. Det är inga enkla lösningar hon får ta till för att det ska bli som hon tänker sig.



 Det finns konst och handarbete på olika sätt. dessa ungdomar träffade vi på flygplatsen,
Jag frågade om jag fick ta kort på dem och det fick jag.

Särskilt den ena tjejen hade så fantastisk fin målning runt ögonen. Men det syntes inte så bra på de första bilderna. Så gissa om jag blev glad när flickan skulle med samma flyg som vi och satt framför mig. Klart jag grep chansen när den bjöds, och frågade om jag fick ta ett nytt foto.


Även detta hantverk tog tid att göra. Jag frågade om hon jobbade med sånt, men det gjorde hon inte än, men ville söka sig till sådant. Jag önskar henne stort lycka till.

Avslutar inlägget med Maria och Patriks tavla.

En innehållsrik vävmässa var det som ni förstår. Huvudet blev alldeles fullt av intryck. Det var fantastiskt roligt och jag tackar mina medresenärer Lena och Yvonne att ni drog med mig på den - fast jag var lite motig från början.
Om jag köpte något? Men vad tror ni?!!! 
Inte åker man väl tomhänt hem?!! Nej, väskan vägde dubbelt så mycket på hemvägen.
VAD jag köpte - förutom hängonöronen? Det tar vi en annan gång.

Hej så länge- säjer Monika
    


tisdag 16 september 2014

Jag ska åka på Vävmässa i Umeå...

i morgon.
Vi är några vävinnor som ska flyga till Umeå på vävmässan. Det ska bli roligt, även om jag var lite svårövertalad. Men nu är jag på G. Väskan är packad....inte alltför hårt packad, det ska förmodligen mer med hem, än när jag åker sta.

Förrförra helgen var jag i Visby på Dragsnörenas årsmöte.
Det var roligare än jag tänkt.
Studiebesöket som jag tyckte var allra bäst, var K A Almqvists sidenväveri.
Redan där brast tidsschemat.




Jag ser att bilderna inte ligger i ordning, men alla är fina hur de än kommer.
Vi hade fantastiskt väder och när vi gick hem från lördagens restaurangbesök vid 23-tiden satt folk i t-shirt fortfarande och det kändes som vi var i utlandet.
Det allra allra bästa med resan var att träffa andra dragsnöre. Det var gamla och nya bekantskaper som jag gläds åt.
Om jag ska återvända till Visby? Självklart!  Mina förfäder har bott där och det är mycket jag vill se.

Umeå, here I come....
Monika

måndag 8 september 2014

Här vilar inga halta löss...

... jag kommer faktiskt inte ihåg vem som myntade de orden, men jag använder citat ibland.

I alla fall stämmer de in på mig just nu tycker jag. Full fart på allting.
Bland annat har Sydostvävarna ordnat en resa till Virserums konsthall och efter det Virserums vävstuga. Ni kan nog gissa att det var en givande dag.
Utställningarna på konsthallen var fantastiska, man imponerades verkligen av fantasin.




På nedre våningen kände vi oss nog mer hemma, så vävare vi är.



Imponerade av det vackra vi sett i konsthallen och efter god lunch, gick vi den fina promenaden till vävstugan. Där väntade nya imponerade vävnader...

... och en jättefin blå vävstol.En sån skulle jag vilja ha.
Det var ett mycket trevligt besök. Vi gör gärna om det.

Och så är det så himla roligt att tillbringa en dag med likasinnade, damer, för det är mest damer, i olika åldrar men med vävning som  gemensam nämnare.

Så har jag varit en tur till Visby - årsmöte med Dragsnörena.
Det tar vi en annan dag.

Imorgon ska jag till vävstugan :)

Monika


onsdag 20 augusti 2014

Jodå...

...jag finns och jag har kommit igång så smått med vävandet efter sommaren.

Jag har varpat oblekt bomullsgarn 16/2 till kuddar i oliksidig kypert, och i tisdagskväll började vi dra på.

Så har jag varpat en likadan varp till min lilla vävstol i sommarstugan.
Vävkompisen Lena kom och hjälpte mig dra på och solva.
 Bra när de ringer och säjer; att nu kommer jag och hjälper dig....
Det blir Daldräll som ni ser. Jag håller på och testar mig fram lite i mönstret. Roligt.

Gardinerna som jag vävde där innan, är nerklippta och väntar på att bli fållade och tvättade, eller i alla fall blötlagda, så myggtjället framträder.
Det är fyra längder och ska hänga i nya köket....som inte är klart än...men som i alla fall är beställt från Ikea nu med leverans i mitten på september. Det ska bli så roligt, som ni förstår.


I lördags hade vi Madesjödagen i Madesjö så klart, med Hembygdsföreningen som arrangör.
Jag var med och sålde kaffe och våfflor, och vår förnäma bok: Madesjö-Örsjö-Kristvalla Hembygdskrönika, som kommer ut varje år. arbetet med nästa krönika är redan i gång, nu med mig, MIG (?!) som redaktör. Huvva, hur ska det gå?

I min region av Riksföreningen för handvävning, Sydostvävarna, har vi planerat en resa till Virserums Konsthall den 3 sep. och vidare ska vi besöka en vävstuga där. Det ska bli roligt, jag har aldrig varit i den vävstugan. Det är alltid intressant att se och bli inspirerad.
 Och extra roligt blir det att träffa medlemmar i Sydostvävarna. Jag har tagit emot anmälningarna och det har varit så glada trevliga samtal. Det gör mig glad.

Men redan på måndag träffar jag glada vävare, då ska vi nämligen ha styrelsemöte i Sydostvävarna här hos mig. Varmt välkomna fina styrelsen.

Idag igen ska jag avsluta med en annan bild ur mitt liv.
Mitt barnbarn, 8 år, kom och gav mig en skoskrapare han hade gjort.



Han hade spikat fast en borste på en bräda.Den blir jättebra att ha vid farstuingången.

Då säjer väl jag godnatt, för klockan är så dags.
Jag hoppas ni får en fin sensommar, fast idag har det blåst rejält här i Kalmar län...
Hälsningar Monika




lördag 26 juli 2014

Tänka sig....

... hux flux har jag blivit 1 år äldre. Så fort det gick då!!!

I år hade jag tur med vädret. Man vet aldrig hur det är i Fruntimmersveckan, kan man duka ute?? eller är det säkrast inne? I år blev det ett självklart "utekalas" med familjen. Så mycket lättare allt blir med många barn, när man kan vara ute. Och också lättare att hitta på ledtrådar till skattjakten åt barnbarna.

Jag har inte vävt så mycket i sommar.



Istället visar jag en bild på en gardin-nerklippning. Ulla har vävt gardiner i glest och tätt med en smal brun rand i varpen. Här får hon hjälpande händer att rulla av.



Igår var jag på en fin mattutställning i Mönsterås.I slöjdföreningen Månskens lokaler.Väl värt ett besök med eller utan mattutställning vill jag påpeka.
 Man skulle rösta vilken matta man tyckte var finast. Tror ni det var lätt? Nej.





Men jag röstade i alla fall, på någon av de som jag visar här. Men svårt var det.
Naturligtvis tar jag lite lotter när jag är där...och hör och häpna...jag vinner ett presentkort på 50 kr. Detta omsätts genast i ett nystan garn..


Jag lägger in en vacker bild som inte har så mycket med vävning att göra, men lite. När jag var i Örebro på Riksårsmötet i våras, (där var kopplingen)  blev jag bjuden på mat på en Libanesisk restaurang av dotter och måg. Maten var fantastiskt god och så vackert upplagd, så det var en njutning bara att titta på den.

Sist vill jag avluta med vad barnbarnet Gustav, 6 år gammal, sa när han, på min födelsedag, fick ytterligare en bit tårta.: Fast du är så gammal...bakar du goda tårtor.

"En får tacke", som han sa. Många goda skratt får man.

Ha en fortsatt fin sommar, om det är någon som inte gett upp hoppet om inlägg här på bloggen ... och som läser det här.
Hälsningar Monika