onsdag 14 januari 2015

Lite stressig tid...

... mer än vanligt faktiskt.

Varför har jag så svårt att säja NEJ!!! Jag är för mesig.

Januari ska va en avslappnad månad tycker jag. Fattig och avslappnad.
För min del är bara det ena uppfyllt...

Jag råkade bli redaktör för en Hembygdskrönika, och nu är slutet på sista versen som de säjer- innan tryckning. Och allt är inte på plats än....
Jag brukar jobba bra under lite tidspress...  Men jag väntar fortfarande på inspirationen till en artikel i boken... och nu undrar jag, NÄR kommer DEN ? Det är hög tid...

Vävningen då..undrar någon. Ska hon inte säja nåt om vävning?
Jo.
Nya köket är klart, hemvävda gardinerna uppsatta :).
 Gardinerna är i garner jag hade redan innan. Det syns inte så bra- men det är myggtjäll i rutorna.

I det gamla köket, står nu en liten vävstol. bara 60 cm bred.
 
I den är nu uppsatt till gardinväv.
Jag har nämligen antagit utmaningen att vara med i Vävspolens Vävpärm. Vi är 25 deltagare som väver provbitar och temat är inredningsvävar.
Storlekarna på provbitarna ska vara 10* 10 cm. 25 provlappar otvättade och 25 tvättade, så man ser skillnaden efter tvätt. Så skriver vi en vävnota till våra vävar. Tillbaka får jag sen provbitar från 24 andra vävar.
Jag har börjat väva lite smått och det går bra.

Sedan ska jag sätta upp något lite tåligare, berättade jag för en dotter, så att barnbarnen kan få väva. Och jag, sa hon då!  Gissa om jag blev förvånad. Men jag lovade att hon ska få väva också.

I måndags hade jag en mycket givande dag ihop med Sydostvävarnas övriga styrelse. Vi lade upp planeringen för föreningen under våren. Det ska blir roligt. Men lite pirrigt också. Det blir det första årsmötet med mig som ordförande. Huvva.

Framför TV:n.
När jag berättade på vävstugan vad jag köpt och börjat med, sa Jane:- Ja, man hör ju,att man går i barndom när man blir äldre.... men att det kom så tidigt på dig...
Vad menade hon?

Jo. Jag har köpt mig en blockflöjt.  I vit plast - för det var den enda de hade hemma i affären. 87 kr- passade ju bra den fattiga månaden...Nu har jag spelat igenom första läroboken, som jag lånade på bibblan. Gubben sitter uppe o spelar dragspel- i detta nu- och jag sitter nere. Det är bäst så, än så länge.

Men jag stickar tvåändsstickning också. Det är roligt. Och lika drygt som att lära sig spela blockflöjt.
Detta är sånt som fyller mina dagar och kvällar just nu.

Men allt detta kunde ikväll betytt ...inte ett skvatt.
Precis som det inget betyder, om någon av ens kära inte har det bra.

Idag blev mitt äldsta barnbarn påkörd av en bilist när hon cyklade från tandläkaren. Hon fyller 15 år på fredag.
Det var en orolig stund innan hon fick godkännande av läkare och allt var bra.
Man får dimension, hur fort allt kan ändras. En sekund- så kan allt va förändrat och aldrig bli sig likt. Bilen som gick över cykeln, kunde lika gärna gått över henne. Tack och lov att hon hann slänga sig undan.
Så ... får jag inte artikeln färdig.... Ok, inte livsviktigt.

Med den insikten får det vara nog ikväll.

Var rädda om er.
Monika






3 kommentarer:

  1. Tack för ett mycket trevligt och givande styrelsemöte ! Med god mat också!!
    Vilken fasa med ett barnbarn som blir påkört av en bilist...så mycket oro innan ni fick klartecken av läkaren att inget var brutet och inga inre skador på flickebarnet !
    Ta det lugnt med allt du har tagit på dig ... tänk på kristallerna de bråkar än värre om du blir stressad.
    Kramar Eva-Lena

    SvaraRadera
  2. Vad skönt att det slutade lyckligt för ditt barnbarn. Vi har nästan skridskois på vår väg och däär ska inte cykla. I Borlänge snöar det lite ikväll. Roligt att ha börjat skolan igen, så går väl jag också i barndom. Kram Birgitta

    SvaraRadera
  3. Många olika perspektiv på saker och ting. Ibland nyttigt men hemskt när de kommer i form av olyckor. Tur att det slutade väl.
    Lycka till med din hektiska Januari!
    Kram Sanna

    SvaraRadera