Jag rår inte min tid just nu.
Jag har förmånen att ha mina föräldrar i livet.
Pappa fyller 91 år om ca en vecka, mamma ett par år yngre. Ungdomliga och pigga har de varit. Till stor hjälp för mig genom åren. Alltid generösa med tid och hjälp när jag behövt.Jag har knappt behövt be - de har alltid ställt upp- så självklart. De är helt fantastiska.
Det är tid för återgällning nu.
Nu behöver de min hjälp.
Jag gör vad jag kan. Jag ska göra det så länge jag kan.
Jag hoppas jag orkar, länge, om det skulle behövas.....
Jag hoppas först och främst att det som händer nu är en falsk varning,men egentligen vet jag- att det börjar nu, det jag bävat för.
Men en stund var jag nere i vävlokalen i går kväll. Det blev en paus på ett par timmar.
Och hjärnan var med så pass att jag märkte att jag solvat fel i daldrällen i alla fall;/.
Bara att dra ur de sista 200 trådarna och göra om....
....och det gjorde mig ingenting. Det var helt oviktigt.
Ikväll och inatt har jag också paus. Får sova i min egen säng.
Imorgon är en ny dag, den kommer att börja tidigt, så jag borde va i säng.
Livet får perspektiv.
Lite damm i hörnen spelar ingen roll- det är människorna nära och runt omkring oss som är viktiga.
Jag har hållit liten Emil, snart 3 veckor i min famn idag.
Vi tittade noga på varandra och jag talade om för honom att han är så fin och att jag älskar honom.
Jag har kramat mina föräldrar idag också.
Bägge dessa saker är en gåva.
Såna tankar har jag ikväll.
Det är inte alltid man är glad.
Monika
Jag har förmånen att ha mina föräldrar i livet.
Pappa fyller 91 år om ca en vecka, mamma ett par år yngre. Ungdomliga och pigga har de varit. Till stor hjälp för mig genom åren. Alltid generösa med tid och hjälp när jag behövt.Jag har knappt behövt be - de har alltid ställt upp- så självklart. De är helt fantastiska.
Det är tid för återgällning nu.
Nu behöver de min hjälp.
Jag gör vad jag kan. Jag ska göra det så länge jag kan.
Jag hoppas jag orkar, länge, om det skulle behövas.....
Jag hoppas först och främst att det som händer nu är en falsk varning,men egentligen vet jag- att det börjar nu, det jag bävat för.
Men en stund var jag nere i vävlokalen i går kväll. Det blev en paus på ett par timmar.
Och hjärnan var med så pass att jag märkte att jag solvat fel i daldrällen i alla fall;/.
Bara att dra ur de sista 200 trådarna och göra om....
....och det gjorde mig ingenting. Det var helt oviktigt.
Ikväll och inatt har jag också paus. Får sova i min egen säng.
Imorgon är en ny dag, den kommer att börja tidigt, så jag borde va i säng.
Livet får perspektiv.
Lite damm i hörnen spelar ingen roll- det är människorna nära och runt omkring oss som är viktiga.
Jag har hållit liten Emil, snart 3 veckor i min famn idag.
Vi tittade noga på varandra och jag talade om för honom att han är så fin och att jag älskar honom.
Jag har kramat mina föräldrar idag också.
Bägge dessa saker är en gåva.
Såna tankar har jag ikväll.
Det är inte alltid man är glad.
Monika
Hej! Måste kännas bra för dej att kunna hjälpa dina föräldrar. Kan vara nog så slitsamt, men du får koppla av lite i vävstolen och hämta nya krafter. Länge sedan mina föräldrar gick bort.
SvaraRaderaMen som tur är har jag mina barn och barnbarn.
Hos oss har kylan slagit till igen oh det är risk för nattfrost.
Kramar Birgitt
Ja, det är tungt och det är nödvändigt att vara till hands för gamla föräldrar men det är tyngre att inte vara där.
SvaraRaderaJag var till hands för mina föräldrar och nu för min svärmor, och det är en slänggunga och man vet inte från dag till dag hur läget är och vad man kan förvänta sig.
Det är tur du har barnen och barnbarnen.
Vi är visst lite i samma situation känns det som, då min syster också blivit sjuk och läkarna hittar inget fel på henne. Skönt att kunna ställa upp som stöd/tröst/hjälp för varandra.
SvaraRaderaKram!
Ja, visst är det en glädje att kunna hjälpa och finnas till hands.Och barn o barnbarn är en energikick och balansgång- o vävstolen skingrar tankar ett tag.
SvaraRaderaDet måste gå.
Kramar.
Kram på dig!
SvaraRaderaIbland måste man ta sig tid att rensa själen. Det gör jag på en stubbe i skogen. Men du, livet är fantastiskt, och tänk att vi får vara mitt upp i det, ibland glädje, ibland sorg, men du, ta dig lite tid att rensa din själ så känns det meningsfullt, och när man sitter där och summerar allt, så har man ju förhoppningsvis goda minnen, och att man gjorde så gott man kunde.... kram på dig från Lisbeth ps har du känt doften av liljekonvaljerna nu
SvaraRaderaFörstår att du är trött och ledsen. Önskar dig ork och glädje mitt i det jobbiga.
SvaraRaderaKram Katarina
Det är jobbigt när det sker men var glad över allt som varit och vet att det finns ett "liv" efter döden.
SvaraRaderaStor kram till dig!
Gunilla