.....vävkompisar på Törnvägen!
Oj oj oj, nu kan jag nästan höra hur vävkompisarna drar efter andan, utropar- Nämen!!! och kanske skrattar.....
Vadan detta?
Det är så, att jag är ingen "rosa" person. Vissa nyanser av rosa kan gå an, men många faller bort.
Och det har blivit liksom "en grej" nere i vävlokalen. Dom finner stort nöje av att "locka mig" med rosa vävgarner mm.
Hur det nu kommit sig, så har jag faktiskt vävt lite i rosa. "Därtill var jag nödd och tvungen", nästan.
Den rosa/vita drällduken tex.
Det var ett "paket" med garn till både varp och inslag och vävsedel som min mamma köpt för flera år sedan,(o sedemera gett mig) i Glimåkra. Grannfrun/vävinnan Inga-Lill köpte likadant paket och även hos henne hade den blivit liggande. För ett tag sedan tyckte vi att det äntligen var dags att skrida till verket.
Garnet var beräknat till 5 dukar / paket, så vi slog ihop och tänkte att då får vi nog ut 11 dukar, och det gick bra.
Jag kan säja att det faktiskt inte var en helt lätt duk att väva.(Och då menar jag inte bara färgen...) utan mönstret. Det var olika rutor i rosa alt vita rutorna- det var lätt att väva fel.
Gardinerna som hänger i fönstret har jag också vävt.
Inte helt frivilligt, men jag var lite "utan vävstol" ett tag, så det fick bli så.
Ni må tro att jag nästan blev häcklad och dom hänsynsfullt ?! frågade hur det kändes att sitta i en rosa vävstol......om jag överlevde......
Men det blev en kort sejour,trots att dom tjatade att jag skulle väva mer. så när jag skulle sy gardinerna fick jag faktiskt dela bredden för att det skulle räcka till två längder.
När jag åkte till stugan i fredags tog jag med den rosa drällduken o tänkte att den kan passa där, kanske till midsommar.
Frestelsen blev för stor, jag la på den på bordet framför fönstret med rosa gardinen. Gick ut och plockade rosa blommor....
Nu mina vänner i vävstugan- detta är min speciella midsommarhälsning till er :)
Och nu vill jag att ni tar tjuren vid hornen och försöker kommentera....
Givetvis önskar jag alla som läser min blogg:
En riktigt trevlig och glad midsommar.
Kramar Monika
Oj oj oj, nu kan jag nästan höra hur vävkompisarna drar efter andan, utropar- Nämen!!! och kanske skrattar.....
Vadan detta?
Det är så, att jag är ingen "rosa" person. Vissa nyanser av rosa kan gå an, men många faller bort.
Och det har blivit liksom "en grej" nere i vävlokalen. Dom finner stort nöje av att "locka mig" med rosa vävgarner mm.
Hur det nu kommit sig, så har jag faktiskt vävt lite i rosa. "Därtill var jag nödd och tvungen", nästan.
Den rosa/vita drällduken tex.
Det var ett "paket" med garn till både varp och inslag och vävsedel som min mamma köpt för flera år sedan,(o sedemera gett mig) i Glimåkra. Grannfrun/vävinnan Inga-Lill köpte likadant paket och även hos henne hade den blivit liggande. För ett tag sedan tyckte vi att det äntligen var dags att skrida till verket.
Garnet var beräknat till 5 dukar / paket, så vi slog ihop och tänkte att då får vi nog ut 11 dukar, och det gick bra.
Jag kan säja att det faktiskt inte var en helt lätt duk att väva.(Och då menar jag inte bara färgen...) utan mönstret. Det var olika rutor i rosa alt vita rutorna- det var lätt att väva fel.
Gardinerna som hänger i fönstret har jag också vävt.
Inte helt frivilligt, men jag var lite "utan vävstol" ett tag, så det fick bli så.
Ni må tro att jag nästan blev häcklad och dom hänsynsfullt ?! frågade hur det kändes att sitta i en rosa vävstol......om jag överlevde......
Men det blev en kort sejour,trots att dom tjatade att jag skulle väva mer. så när jag skulle sy gardinerna fick jag faktiskt dela bredden för att det skulle räcka till två längder.
När jag åkte till stugan i fredags tog jag med den rosa drällduken o tänkte att den kan passa där, kanske till midsommar.
Frestelsen blev för stor, jag la på den på bordet framför fönstret med rosa gardinen. Gick ut och plockade rosa blommor....
Nu mina vänner i vävstugan- detta är min speciella midsommarhälsning till er :)
Och nu vill jag att ni tar tjuren vid hornen och försöker kommentera....
Givetvis önskar jag alla som läser min blogg:
En riktigt trevlig och glad midsommar.
Kramar Monika
Jag håller med dig om rosa, men o så tjusigt det blev riktigt sommrigt!
SvaraRaderaHa en skön midsommar!
Kramar
Vad fint med den rosa duken och gardinerna. Jag väver också i rosa nu och det är inte min färg heller. Mej retar de för att jag tycker så mycket om lila. Men det får jag ta.
SvaraRaderaSka på vernissage på onsdag. Har egentligen inte tid, eftersom jag helst ska väva ner 14 m ripslöpare på en vecka nu (de är rosa).
Önskar dej också en trevlig midsommar.
Kram Birgitta
Så fräsch och fint... säger jag som verkligen gillar rosa:-)
SvaraRaderaDuken tycker jag jättemycket om, lite gammeldags fin i mina ögon!
En riktigt skön midsommar till dig också och hoppas att vädret stabiliserar sig/ Irené
Den var jättefin -ser sommrigt och fräscht ut.
SvaraRaderaTack för fin kommentar hos mej -du är välkommen ut på ett besök:))
Önskar dig en underbar midsommarhelg:)
Kram
Den rosa/vita duken är jättefin. Roligt med lite färg nu på sommaren.
SvaraRaderaJag vill önska dig också en fin Midsommarhelg.
Kram!
Som du vet är jag inte på datorn dagligen. Men idag blev jag glad!! Du har äntligen upptäck den ROSA färgen. JÄTTEFINT! Gerd.
SvaraRaderaHahaha.
RaderaSå skoj att du hittade till mej! Jag är heller ingen rosa person. Lite i lagom mängd kan hända! Däremot upptäckte jag att jag är gul, vävde en matta till ett barn för några år sedan! Upptäckte då att det var "min" färg! Hade lite svårt att skiljas!
SvaraRaderaJag har heller aldrig gillat rosa, men nu älskar jag det. Men det måste vara rätt rosa. Vem trodde att jag skulle sitta här idag och lovorda rosa för några år sedan. Var sak har sin tid antar jag!
SvaraRadera/Sanna