fredag 21 september 2012

Denna dagen...ett liv.

Kommer ni ihåg vem som sa det?

Farbror Melker på Saltkråkan, en dag som var lite upp och ner...
Så har min dag också varit.

Började med akut  läkarbesök med min pappa- jag är tyvärr välkänd på vårdcentralen.
När den akuta stormen lagt sig, kom dotter med 3 barnbarn och skulle ge min själ hopp och livsmod.
Och det lyckades de med.

Det är gott för själen att se och höra deras livsglädje och få gosa med liten 4 månaders rund och go liten pojk.

Den store gossen frågade om han fick väva.... och eftersom jag solvat om min cottolinvarp till mattvarp och bara provbörjat, så sa jag ja. Tänkte - vad kan hända...?

Hm.

Han är stark förstår jag.

Man kan säja som så....att hans insats gjorde att jag skred till verket med något som ännu inte var helt bestämt i min hjärna, men som låg och lurade.

Nerklippning!

Jag vet inte om det var, att han dragit fram...på nåt vis ojämnt eller det var saxens verk....men 5 av de 7 framknytningssnörena, (av texsolv...), var av.



Hm igen. Det blev en läxa för den vävande mormodern.
Jag brukar inte låta "herrarna" husera fritt därinne- men det blev så idag.

Och det är ingen katastrof. Inte alls.

Jag länkade av varpen som var kvar, knöt för skäl etc. och tog ner. Får se om den kommer upp nån gång.

Nu ska det upp mattvarp. Nu ska vävas mattor!!
Tänker be min make att hjälpa mig flytta fram varpbommen. Nu sitter den på förlängningen-lite långt att sträcka sig vid solvning...


Igår kväll klippte vävinnan Inga-Lill ner väv som hon vävt i sin mammas gamla vävstol.Vävstolen har blivit flyttad med solvning och skedning intakt.

Hennes mamma satte upp den väven för minst 20 år sedan. Det är en handduksväv. Inga-Lill har vävt flera handdukar, men nu ska hon skeda om till gardiner.

Igår blev det nerklippning. Det är ett par skedfel, men det tycker hon / vi är ett charmigt minne av hennes mamma.
Hon har använt olika grovt lingarn /skäktefall till inslag. Spolade av mamman.
Visst är det fina handdukar- på flera sätt.

Jag ska prata med mamma en gång till ikväll och sen ha en lugn kväll hoppas jag, sticka färdigt en strumpa och se dåliga Tv-program....

Jag ska inte skvallra till "dotran" om vävstolshaveriet.... ;)

Trevlig helg önskas ni och jag
av Monika

8 kommentarer:

  1. JA du barnen är snabba när de får fatt i en sax, men han ville ju bara hjälpa mormor.
    Härligt med en väv som mamman började och dottern avslutade.
    Kul att du ska väva mattor jag ser fram mot att se dina mattor.
    Kram Eva-Lena

    SvaraRadera
  2. Farligt att släppa in karlar i vävrummen, spelar tydligen ingen roll vilken ålder det är på dem.
    Hoppas det gick bra med din pappa.
    Kram!

    SvaraRadera
  3. Året var 1976, min dotter var 3 år, jag hade vävt en kjol i munkabälte till mig, sidenfodrat den och nålat upp den. Så skulle vi äta middag lade ifrån mig kjolen på bänken i tvättstugan. När jag kom tillbaka och tittade på kjoltyget så var det fullt med små klipp i tyget överallt i fållen. Jag kunde inte bli klok på hur det hade blivit till och frågade dottern om hon visste, ja, jag ville bara hjälpa dig sa hon på sitt lilla småbarnsspråk, så nog kan de små liven ställa till det.
    Det blev en extra kort kjol till mig...
    Kram från Lisbeth i regnrusket

    SvaraRadera
  4. Nä, men hjälp- och efter allt jobb!! Ja du käre tid:)!
    Efteråt kan man skratta- just då är det kanske inte så roligt.
    Har du kort på kjolen? -vore kul att se.

    Här regnar också - så det blir en innedag.
    Trevlig helg.
    Kram.

    SvaraRadera
  5. vilken fin blogg, roligt att få titta in här.
    Kram
    Hanna

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, vet du, jag trodde det var min dotter Hanna som skrivit en hälsning :).
      Välkommen åter :).
      Hälsningar Monika

      Radera
  6. Dom är snabba de små. Tror du han insåg att det hade hänt något olämpligt?

    SvaraRadera
  7. Kul med de små, men lär dem att vävstolar får man inte röra när det är väv i, men när det är utan väv så är det världens bästa klätterställning. Både mina egna barn när de var små och även barnbarna har nu lärt sig detta och det fungerar faktiskt. Min 2-åring var på väg att rulla in hela varpen och tappa i så fall skälet. Jag hann stoppa henne i sista sekund och då förstod hon att den vävstolen rör vi inte nu med trådar i. I förrgår var det ju okey men men...... Lycka till med nästa möte av de små.//MalinSj

    SvaraRadera